Färden började på asfalt i huvudstaden och övergår sakta men säkert till vägar som är så skumpiga att vi till slut kastas upp och ner på sätena. Men vad gör det? Det är ju så grönt. Så fantastiskt grönt. Kor betar i stora hagar, vilda fredskallor skjuter upp som vita segel i grönskan och höns springer omkring där det finns hus. Sakta men säkert övergår betesmarkerna i stora planteringar av oljepalm. Luften blir varmare och fuktigare.
Vi skulle egentligen ha åkt till hamnen Pavona för vidare färd mot Tortuguero, men vattnet är så lågt att vi inte kan ta den vägen. I stället utgår vi från hamnen Siguires – därmed övergår 26 mils bussfärd till i 3 mil med båt.
Cãno Blanco flyter trögt. Kaptenen kryper bitvis fram mellan sandbankarna för att vi inte ska köra fast.
Jag har aldrig i hela mitt liv sett så många hägrar som här.
Tittut.
Nu förstår jag varför vattenhyacinerna alltid tar över i näckrostunnan där hemma. Här försöker de ta över hela floden.
Tänk den som fick paddla här och utforska alla bifloder.
Framme vid La Baula Lodge där vi ska sova tre nätter.
Vi skulle egentligen ha åkt till hamnen Pavona för vidare färd mot Tortuguero, men vattnet är så lågt att vi inte kan ta den vägen. I stället utgår vi från hamnen Siguires – därmed övergår 26 mils bussfärd till i 3 mil med båt.
Cãno Blanco flyter trögt. Kaptenen kryper bitvis fram mellan sandbankarna för att vi inte ska köra fast.
Jag har aldrig i hela mitt liv sett så många hägrar som här.
Tittut.
Nu förstår jag varför vattenhyacinerna alltid tar över i näckrostunnan där hemma. Här försöker de ta över hela floden.
Tänk den som fick paddla här och utforska alla bifloder.
Framme vid La Baula Lodge där vi ska sova tre nätter.
