La Fortuna

Det blir en lång bussresa i dag. När vi har gått i land väntar 30 mil på delvis riktigt skumpiga vägar. Fast jag har ont i halsen och är lite febrig, så jag sover gott även när det känns som om vi sitter i en gryta med popcorn. Färden går inåt i landet mot La Fortuna i Arenalområdet.


Under resan berättar vår svenska guide Johanna om landet – om hur livet och samhället ser ut. Den kvinnan är som en levande uppslagsbok och hon gör det dessutom så bra att ingen vill missa ett ord.


Innan jag reste hit visse jag inte mycket mer än att det är ett land där en stor del av ytan består av nationalpark, att det är en av världens äldsta demokratier och att landet skrotade sin armé i slutet av 1940-talet och därmed saknar försvar. Nu får jag veta att pengarna som förr lades på militära medel i stället har lagts på skola och sjukvård – tänk om hela världen kunde göra så!


Vi gör ett kort stopp i staden La Fortuna.


Ett mer traditionellt hotellrum, men inte alls lika mysigt som det i Tortuguero. Det är dock skönt att kunna slå på luftkonditioneringen.



Hotellet heter passande nog Vulcano Lodge. Önskar att vulkanen åtminstone ville glöda lite, men allt som syns är röken som tränger upp ur fumarolerna uppe vid toppen.
 

På kvällen besöker vi en anläggning med varma källor. Det är sju olika bassänger och den varmaste klarar jag knappt av att kliva ner i. Men det är härligt att sitta i det varma vattnet och lyssna på vrålaporna som tydligen finns även här.

Inga kommentarer: