Efter lunch åker vi ut på floden igen. Den här gången åker vi längre bort till den mindre flodarmen Cãna Palma. Det är bedövande vackert och blir ännu vackrare när solen börjar dala och det plötsligt känns som en riktigt fin svensk sommarkväll när det blir så där lugnt att man kan höra minsta lilla ljud. Och ljud hör vi – fåglar, syrsor och kapucinaporna som slår kokosnötter mot varandra. Vattnet är mycket mörkare här eftersom palmernas rötter utsöndrar garvsyra.
 |
På spaning efter kajmaner.
|
 |
Här går det undan. Jesus Kristus-ödla på språng.
|
 |
| Kanadensisk forskningsstation djupt in i floddeltat. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar